Elektromagnetiska fält -

en källa till oro ??


Många av oss är oroliga för hur elektroniken omkring oss påverkar oss.

Kommer vi någonsin att få veta svaren på frågorna som oroar oss?


Elektriska och magnetiska fält

Magnetiska fält – naturliga och konstgjorda

Forskning på området

Vari består farligheten?

Mobiltelefonen – ett forskardilemma

Vägar för tekniken

En källa till oro?

Länkar inom ämnet

 

Våra liv blir mer och mer elektriska. Städerna dränker oss i belysning och neon. Arbetsplatser och hem utrustas med elapparater som effektiviserar vår tillvaro. Vi arbetar, leker och studerar framför datorn - äter middag och somnar framför TV:n. Vi talar i mobiltelefoner och kör bilar fullmatade med elektronik.

På de senaste 25 åren har elförbrukningen i Sverige mer än fördubblats. Utvecklingen har varit liknande i övriga i-länder.

Kan en sådan omvärldsförändring vara enbart positiv eller ryms i detta faror, som vi bör uppmärksamma?

Elektriska och magnetiska fält

Runt varje ledning och elektrisk apparat finns två typer av fält, de elektriska fälten och de magnetiska fälten. Använder man beteckningen elektromagnetiska fält, avser man således båda dessa typer.

De elektriska fälten uppstår på grund av spänningsskillnader mellan elektriska apparater och omgivning. De är lätta att skydda sig mot genom att t.ex. skaffa markkontakt, det som kallas för att jorda. De tränger inte heller in i kroppen, så därför anser vi oss skyddade även utan jordningen. För den fortsatta beskrivningen lämnar jag härmed dessa åt sitt öde. De syns således just nu inte pocka på forskarinsatser.

De magnetiska fälten uppstår först när ström går genom ledningar eller apparater. De kan tränga igenom i stort sett allt och är inte lika påtagliga och lätt kontrollerade som de elektriska. Symptom i vår omgivning – kor som betar under kraftledningar sinar, allt fler människor tvingas elsanera sin livsmiljö och barnallergier som är svåra att artbestämma – har medfört ett ökat forskarintresse kring de magnetiska fälten.

(Till början ?)

Magnetiska fält – naturliga och konstgjorda

Det finns tre olika typer av magnetiska fält. Två är skapade av naturen, och ett av människan.

De naturligt skapade fälten är de statiska fälten och de inkoherenta fälten. De statiska fälten håller sig helt lugna, svänger alltså inte. Statiska fält uppstår bl.a. i jordens eget magnetfält. Detta kan dock påverkas av förändringar i atmosfären, varvid så kallade jordmagnetiska störningar uppstår.

Starka inkoherenta fält som t.ex. bildas vid åskväder kan vara mycket kraftiga. De kännetecknas av att de hela tiden svänger på ett slumpartat och oregelbundet sätt. Dessa fält verkar våra kroppar klara av. Likaså klarar vi de fält som uppstår inne i våra kroppar runt de biokemiska strömmar som går i våra nervbanor och i den laddade vätskan som omger våra celler. Är det möjligen så, att den mänskliga organismen successivt anpassats till dessa förhållanden under evolutionens gång?

De människoskapande magnetfälten, koherenta fält, kännetecknas av att de alltid ser likadana ut. De svänger, ändrar riktning efter samma mönster hela tiden. Ett exempel är spänningen i våra vägguttag. Där har spänningen en frekvens på 50 Hz, exakt 50 svängningar per sekund. Det är dessa regelbundna magnetiska fält som är onaturliga för kroppen – kanske för att vi inte levt med dem tillräckligt länge - och som vi enligt forskarna bör vara uppmärksamma på.

 image2.gif (85804 bytes)

Bilden visar tre typer av elektromagnetiska fält.

(Till början ?)

Forskning på området

Tidigare har forskare mätt hur vi påverkades av elektriska och magnetiska fält på termisk väg. Man utsatte kroppen för elektromagnetiska fält och såg hur mycket kroppens temperatur förändrades.

Nu har man börjat intressera sig för hur de icke-termiska effekterna påverkar kroppen. Försök görs på celler, försöksdjur och människor. Det har i vissa undersökningar visat sig att elektromagnetiska fält rubbat balansen av viktiga joner och enzymer i cellerna. I andra undersökningar har personer hävdat sömnsvårighet, koncentrationsproblem och minnesförlust. I ytterligare studier lyckades man få fram att elektromagnetiska fält framkallar drogberoende, Parkinsons sjukdom och Alzheimer. Andra forskare anser sig emellertid ha funnit stöd för att elektromagnetiska fält har en närmast försumbar – om ens någon – inverkan på människan. Alla dessa undersökningar anses inte tillförlitliga då man inte lyckats få samma resultat vid upprepning av testerna.

En studie som man lyckats upprepa flera gånger berör ämnet melatonin. Melatonin är ett hormon som har minskat när det utsatts för elektromagnetiska fält. Hormonet styr bl.a. dygnsrytmen och skyddar mot cancer. Det har visat sig att melatoninets skyddande effekt vid bröstcancer har minskat under utsättning av elektromagnetiska fält. Forskare anser att flera studier och tester dock måste göras för att sambanden ska kunna säkerställas.

Det är uppenbart att forskningen här ställts inför stora svårigheter och när då resurserna är begränsade … blir detta då ett låg prioriterat område? För inte finns det väl en lobbyverksamhet som förhindrar att fakta inom området avslöjas?

(Till början ?)

Vari består farligheten?

Hur farliga är då våra elektriska apparater? Forskarna har kunnat enas om att magnetiska fält har en biologisk effekt. Framför allt fält med svängningar under 1000 Hz. Här hittar vi den större delen av den elektriska utrustningen, medan apparater som genererar micro- och radiovågor ligger avsevärt mycket högre och av det skälet kan bedömas som mindre farliga. Det faller sig naturligt att de koherenta fälten är beroende av avståndet till ledningen och att fälten då kan bli mycket starka nära högspänningsledningar. Det man inte tänker på är att magnetfälten även blir starka i närheten av hårtorkar, mobiltelefoner och klockradioapparater, alltså små vanliga apparater i våra närhet.

 

Bilden visar hur det magnetiska fälten kring en högspänningslendning minskar med avståndet.

Vissa forskare menar att även svaga koherenta fält kan rubba den biologiska balansen i kroppen och ge upphov till cancer och tidig senilitet.

Elektrisk påverkan kan bl.a. ändra hjärtats rytm och enskilda cellers ämnesomsättning då balansen av viktiga joner och enzymer rubbas. Denna påverkan behöver emellertid inte bara vara negativ. Det har visat sig att vissa skenbensår och benbrott kan läka snabbare om de utsätts för magnetiska fält. Då verkbarheten är olika för olika personer är det svårt att påvisa med säkerhet att magnetfältets effekt har inverkan. Detta med att människor påverkas olika visar sig även när man pratar om elöverkänslighet.

Elöverkänslighet är en sjukdom som ger allergi, huvudvärk eller illamående. En del människor är så känsliga att det räcker med att deras kropp utsätts för magnetiska fält av en viss styrka, t.ex. kan vissa reagera av att sitta framför en bildskärm. När man pratar om elöverkänslighet är forskarna inte heller överens. En del forskare menar på att dessa symptom är en sjukdom medan andra endast anser att det är psykologiskt betingade besvär. Den andra kategorin av forskare menar att de personer som tänker mycket på hur farligt det är, med elektriska och magnetiska fält, drabbas av dessa symptom genom stress.

Visst kan man bli stressad av att bli utsatt för något osynligt, som man inte med säkerhet vet om det är farligt. Om man därtill lägger att man inte har något inflytande på magnetiska fält, utan att de bara finns där och tränger igenom allt är det klart att man inte kan bortse från den psykologiska effekten.

Högspänningsledningarna har varit ett prioriterat undersökningsområde. En forskare hävdade att barn som växte upp nära högspänningsledningar utsattes för större risk att få leukemi. Andra forskare anser att om magnetiska fält över huvudtaget påverkar risken för leukemi så är det bara marginellt. Därmed har man nått vägs ände även inom detta område…

Den apparat som nu verkar intressera forskningen mest är mobiltelefonen och därför väljer jag att ge denna ett eget avsnitt i artikeln.

(Till början ?)

Mobiltelefonen – ett forskardilemma

Mobiltelefonanvändaren utsätts för koherenta magnetfält som ligger nära de gränsvärden som idag är tillåtna. Dessa gränsvärden är fastställda på termisk väg, således helt utan att ta hänsyn till de icke-termiska effekterna. Anledningen till att mobiltelefonen trots sin relativt låga effekt, kommer upp i så höga värden är att den hålls alldeles intill kroppen. Forskare har visat att mer än hälften av all effekt från mobiltelefonen aldrig når längre än till mobiltelefonanvändarens hjärna.

Det som händer när elektromagnetfältet når hjärnan är ovisst i bästa fall bildas endast värme, men forskare är rädda för att fälten ska skada hjärnans celler eller örats fina mekanismer.

Mobiltelefontillverkarnas argument för att inte sänka magnetfälten är att forskarna inte lyckats bevisa att mobiltelefonerna är farliga. Tillverkarna menar att så länge mobiltelefonen håller sig inom de riktvärden som myndigheterna beslutat gör man inget fel. Mobiltelefontillverkarna tar ingen hänsyn till oron för magnetfälten för då skulle det kunna ses som en bekräftelse på att telefonerna skulle vara farliga. Däremot så finansierar tillverkarna en betydande del av forskningen på området.

Tillverkarna har minskat magnetfälten på nyare mobiltelefoner genom att sändarenheten bara sänder när användaren pratar. När denna åtgärd gjordes var tanken inte att skydda användaren utan att mobiltelefonen inte skulle behöva lika mycket effekt och därmed förlänga tiden innan batteriet behövde laddas. Ytterligare en orsak var att telefonerna störde basstationerna om de sänder hela tiden. Med detta exempel vill jag visa på att det går att kombinera användarens hälsoaspekter med teknikförbättringar.

En anledning till att det är svårt för forskare att besluta om mobiltelefoner är farliga eller inte är att de använder sig av två frekvenser samtidigt. Dels en bestående av mikrovågor på 900 eller 1800 MHz, dels en pulserande på 217 Hz.

Något som verkar glömts bort är de bärbara telefonerna som används i hemmen och på kontoren med en egen liten basstation vid det vanliga telejacket. Dessa digitala DECT-telefoner har också en sändarenhet som ger magnetiska fält likt mobiltelefonens. DECT-telefonens magnetfält är dock inte riktigt lika starka men de sänder hela tiden även om man bara lyssnar. Dessutom brukar samtalstiden bli längre i DECT-telefoner än i de penningslukande mobiltelefonerna.

(Till början ?)

Vägar för tekniken

Om vi nu anser att mobiltelefonen kommit för att stanna, bör insatser göras för att dämpa användarnas oro, men hur?

Eftersom avståndet har stor betydelse – från högspänningskraftledningen har vi lärt oss att när man flyttat sig 20 meter från ledningen har fältets styrka reducerats med 75% och ytterligare 20 meter bort är bara 10% av ursprungliga styrkan kvar – bör man sträva efter att öka avståndet mellan mobiltelefonens antenn och användaren. Ett bra sätt att öka avståndet blir därför t.ex. genom ett så kallat "handsfree"-set. Detta set består av en öronmussla och en liten mikrofon som ansluts till mobiltelefonen. vilket medför att telefonen inte behöver hållas i närheten av huvudet när den används.

Den andra angreppsvägen kan vara att arbeta med att ta fram en skonsammare antennsignal.

Men (som vanligt) känner jag att någon kreativ tekniker hittar en mer revolutionerande ansatser. Varför inte Du som läser detta…

(Till början ?)

En källa till oro?

Ur de material jag studerat, som underlag för detta arbete, har magnetfältens farlighet varken bekräftats eller dementerats. Forskarna lämnar oss således med uppmaningen att vi bör vara observanta.

Dessbättre fortsätter forskningsarbetet och delvis med en ny inriktning. Vissa forskare försöker således påverka koherenta fält genom att sända ut störande magnetfält i avsikt att få de koherenta fälten att svänga på ett mer slumpartat sätt, dvs. Mer likna de naturskapade fälten. Framgång i detta avseende skulle sannolikt minska oron avsevärt för då skulle ju alla fält framstå som naturliga.

(Till början ?)

Länkar inom ämnet

http://www.ssi.se/ Statens strålskyddsinstitut

http://infoventures.com/emf/ Information om biologiska och medicinska effekter av elektromagnetiska fält.

http://www.emclab.umr.edu/nwsgrp.html newsgroup - här kan du diskutera allt om elektromagnetism.

http://192.121.176.100/ Arbetslivsinstitutet

http://www.niwl.se/ Arbetslivsbiblioteket. Här kan du söka efter litteratur/artiklar om bla elektromagnetisk strålning.

http://www.feb.se/ Föreningen för el- och bildskärmsskadade.

http://www.kvf.se/ Kraftverksföreningen.
http://www.microwavenews.com/ Hälso- och säkerhetsfrågor relaterade till elektromagnetiska fält.

http://www.ncf.ca/bridlewood-emfinfo/
http://www.chalmers.se/ Chalmers hemsida.

http://www.ericsson.se/ Ericssons hemsida.

http://www.mtb.se/ Mobiltelebranschens hemsida.

(Till början ?)


Author: Johan Engdahl