Hetsätning -
en ond cirkel av mat och bantning
av Mia Oderman
Inledning
Vanliga reaktioner jag får när jag berättar
att jag jobbat på ett behandlingshem för personer som lider
av hetsätning är: Är de som skelett? Varför börjar
man hetsäta? Hur mycket kan de få i sig? Varför slutar
de inte?
Jag skulle med den här artikeln vilja sprida förståelse
för de som drabbas samt kunskap om sjukdomen. Det kan vara svårt
att förstå vilka krafter som ligger bakom hetsätning. Det
tänker jag förklara. Först kommer jag berätta om sjukdomens
historia, lite kort förklara skillnader mellan bulimi (hetsätning),
BED (Binge Eating Disorder) och anorexi (självsvält), eftersom
många inte vet skillnaden. Jag kommer även beskriva sjukdomstecken,
vilka som drabbas och varför, samt hur man kan bli frisk. Sist kommer
jag in på hur vi alla kan motverka spridandet av sjukdomen och ger
tips om några behandlingsställen.
Innehåll
Historik
Bulimi är en relativt ny sjukdom. Den beskrivs inte
som en egen sjukdomsdiagnos förrän 1979, till skillnad mot anorexi
som beskrivs redan år 1686. Men redan under romarnas tid åt
man stora mängder mat och kräktes sedan upp den för att
kunna äta mer. Det finns även studier som visar att människor
i svält hetsäter då de får tillgång till mat.
Innehåll
Vad är bulimi?
| Bulimi tillhör gruppen ätstörningar. Där
ingår även anorexi och BED (Binge Eating Disorder). Anorexi
är samma sak som självsvält, man svälter sig och blir
ofta underviktig. BED ( finns inget svenskt ord ) innebär att man
hetsäter men inte kompenserar, dvs man gör sig inte av med det
man hetätit, dessa personer är ofta kraftigt överviktiga.
Den som lider av bulimi hetsäter, men kompenserar hetsätningen
och är därigenom oftast normalviktig. Det sista gör det
till en osynlig sjukdom, man kan inte se att någon har bulimi. |
|
Bulimi innebär att man har återkommande perioder
av hetsätning. Under hetsätningsattacken har personen en känsla
av brist på kontroll över ätandet. Personen kompenserar
sitt ätande på ett eller flera sätt, antingen genom att
kräkas, motionera överdrivet, använda avföringsmedel
eller att ständigt banta. Personen är även överdrivet
fixerad vid vikt och utseende.
Innehåll
Hur yttrar sig hetsätning?
Hur börjar man hetsäta?
Det börjar alltid med bantning (eller viktnedgång
) i någon form! Ca 50 procent av de som får bulimi har haft
anorexi tidigare. När anorektikern börjar äta igen kan det
slå över till bulimi istället.
Varför hetsäter man?
Anledningen till att man hetsäter är att man är
hungrig! Det är nämligen så att hetsätningen oftast
sker på kvällen när man har "bantat" hela dagen.
Hur kan en hetsätningsattack se ut?
Det är förstås individuellt hur en hetsätningsattack
ser ut, men det finns en del gemensamma saker. Det är oftast livsmedel
som innehåller mycket kolhydrater t.ex. pasta och choklad. Man väljer
ofta livsmedel som är lätta att kräkas upp t.ex. glass och
filmjölk. I samband med hetsätningen dricker hetsätaren
ofta vatten, även det för att underlätta kräkningen.
Men om man inte har pengar att handla för hetsäter man det som
finns hemma i skåpen. Många har berättat hur det rört
ihop en sockerkakssmet, eller hetsätit havregrynsgröt. Det mesta
går att hetsäta när suget kommer. Många beskriver
suget som "ett monster som tar dem i besittning" eller att inget kan hindra
dem när de bestämt sig. En hetsätningsattack kan bestå
av flera hetsätningar med kräkningar emellan, ibland kan den
vara i flera timmar.
För att ge en liten uppfattning om hur det kan se
ut, kommer här ett exempel på en typisk dag för en hetsätare:
07.00 2 koppar kaffe
09.00 1 kopp kaffe ( på
jobbet)
11.30 1 kopp kaffe, ½
wienerbröd (alt. en liten sallad till lunch)
14.15 1 äpple, 1 kopp kaffe
17.15 1 liten chokladkaka ( kiosken
utanför jobbet)
18.00 1 kopp kaffe, smörgås
med ost utan smör
21.00 1 kopp kaffe
22.00 HETSÄTNING:
2 liter glass
3 kanelbullar
2 bananer
½ limpa med tjockt med smör
1 paket kakor
1 paket spagetti
1 liter filmjölk
massor av vatten
Kräktes
Somnade
Innehåll
Hur påverkas man?
Kroppsliga symtom
Till det vanligaste problemen hör tandskador. Det är
inte ovanligt att tandläkaren är den första som misstänker
bulimi och kan hjälpa personen att söka hjälp. Tandskadorna
består av frätskador på tänderna p.g.a. av att magsyra
från magsäcken kommer upp då man kräks. Den som hetsätit
känner sig ofta "äcklig" efteråt och borstar tänderna
vilket göra att tandskadorna blir värre p.g.a. att magsyran mjukar
upp tandens emalj.
Den som kräks mycket eller använder stora mängder
av avföringsmedel kan råka ut för rubbningar i saltbalansen,
vilket kan leda till yrsel och kramper.
När man äter oregelbundet och pendlar mellan
att hålla igen på maten, hetsäta och kräkas, ligger
det nära till hands att man får problem med magen och tarmarna.
Många känner sig uppsvullna ( ofta gaser i magen), man kan få
magkatarr ( det svider i magen) eller man kan bli förstoppad.
Menstruationsstörningar förekommer också,
de blir oftast värre ju mindre man väger.
Psykiska problem
Den som hetsäter har nästan alltid problem med
sig själv. Det kan röra sig om allt från personliga svårigheter
till mera besvärliga psykiska sjukdomar. Många är deprimerade,
vilket innebär att man är nedstämd, känner sig värdelös,
har svårt att sova, drabbas av ångest etc. Livet känns
meningslöst. Det är inte ovanligt med självmordstankar.
Sociala konsekvenser
Det kostar mycket pengar att hetsäta, ofta flera hundra
kronor varje gång. Det leder till att många hetsätare
har ekonomiska problem. En del börjar snatta, andra drar på
sig stora kontokortskulder.
Trots att bulimi blivit ett ganska välkänt
problem så skäms många av dem som drabbats. Det är
vanligt att man till varje pris försöker hemlighålla och
dölja vad man håller på med. Jag har träffat tjejer
som lyckats dölja sin sjukdom för sin familj eller partner i
flera år. Man tar till lögner och undanflykter. Tiden krymper
och räcker till slut inte till annat än hetsätningen, förberedelser
och undanflykter. Ensamhet och isolering blir en följd. En del får
svårt att klara sitt arbete eller sina studier.
Innehåll
Hetsätningens drivkraft
Hetsätning är en ond cirkel som är svår
att ta sig ur på egen hand. Boven i dramat är viktfobin. En
fobi är ju en överdriven rädsla för något där
rädslan inte står i proportion till den eventuella faran. Den
som lider av bulimi (eller anorexi) har viktfobi dvs personen har en skräck/rädsla
för att vara eller bli tjock. Det spelar ingen roll hur lite man väger
man kan aldrig få tillräckligt stort avstånd till "att
bli tjock". Personen drivs hela tiden till att banta bättre, väga
mindre, och blir aldrig nöjd. Den som nu hetsäter misslyckas
ju hela tiden, till skillnad från den som lider av anorexi, och måste
ju efter en hetsätningsattack banta ännu bättre. Vilket
givetvis slutar med att man såsmåningom hetsäter igen.
Personen sitter fast i ett ekorrhjul som består
av bantning (kompensation) och hetsätning. Den som lider av bulimi
har även en störd kroppsuppfattning dvs man känner sig tjock
oavsett det verkliga förhållandet.
Boven i dramat är viktfobin.
Innehåll
Vilka drabbas och varför?
Det är oftast kvinnor i åldersgruppen 13-35 år,
endast ca 5% är män. Sjukdomen debuterar vanligen i 18-19 årsåldern.
Det är inga speciella socialgrupper i samhället som drabbas,
kan vara vem som helst. En del studier visar att vissa människor har
lättare fastna i sjukdomen om de börjar banta, men man kan inte
säga vad det beror på. Det börjar alltid med bantning och
viktnedgång. Vanligen börjar man banta för att man gått
upp i vikt eller p.g.a. att någon sagt att man är tjock. Bantningen
kan även ha utlösts av en kris t.ex. en pojkvän som gör
slut. Krisen kan även vara föräldrar som skiljer sig, arbetslöshet,
eller att flytta hemifrån.
Det är inte ovanligt att man varit utomlands som
au-pair och när man kommer hem har man gått upp några
kilo. Omgivningen ser detta och kommenterar det. Ofta har man dålig
självkänsla dvs dåligt självförtroende, kanske
funderar man på vem man är och vad man vill, vilket är
vanligt i den åldern. Samtidigt ska man flytta hemifrån och
laga sin egen mat…
Skönhetsidealen i samhället är också
en orsak till de här problemen. Sedan 60-talet har idealvikten för
modeller sjunkit kraftigt. Idag uppfyller många modeller kriterierna
(krav för att ställa sjukdomsdiagnosen) för anorexi! Många
som lider av ätstörningar tycker själva att de blivit påverkade
av reklamen. Den riktar sig ofta till ungdomar och anspelar mycket på
utseende.
Innehåll
Hur blir man frisk?
Man måste lära sig äta igen! Man måste
sluta banta och börja äta för att sluta hetsäta. Detta
brukar ge det flesta hetsätare kalla kårer längs ryggen.
"Om jag äter mer kommer jag ju att bli ännu tjockare", tänker
hetsätaren. Så fungerar det alltså inte. Den största
anledningen till att man hetsäter är att man är hungrig,
även om det kan finnas andra saker som utlöser en hetsätningsattack.
För den som hetsätit en längre tid har det ofta blivit ett
sätt att döva känslor, man hetsäter när man är
ledsen, besviken, ensam etc. Men hunger är det vanligaste hetsätningsorsaken.
Hänglås på kylskåpet är ingen bra
lösning.
Om man börjar äta regelbundet igen så
kommer inte kroppen att ha behov av näring i samma utsträckning.
Äter man så får ju kroppen det den behöver. När
man hetsäter så hetsäter man ofta det som kroppen har brist
på, nämligen kolhydrater. Det är ingen slump att många
hetsäter t.ex. pasta. Hetsätaren tappar efter ett tag känslan
av hunger och mättnad. Men börjar man äta regelbundet igen
kommer det tillbaka, man kan behöva hjälp att lära sig känna
igen de olika känslorna igen.
Förutom konkret matbehandling behöver den drabbade
ofta en stödkontakt, någon att prata med. Det kan ju vara så
att det som utlöste sjukdomen var en kris som man inte bearbetat.
Ofta behöver man hjälp att bygga upp självförtroendet
igen. En del har allvarligare psykiska besvär och behöver hjälp
för det. Kanske har man varit utsatt för sexuella övergrepp,
eller andra svåra upplevelser dödsfall etc. Den som är
deprimerad behöver behandling mot depressionen, ofta medicin. De allra
flesta hetsätare blir friska, oavsett vilken behandlingshjälp
man får. Den del tillfrisknar av sig själva.
Innehåll
Förebygga?!
Går det kan man undrar? Jag anser att det gör
det. Till exempel borde inga ungdomar tillåtas att banta för
ingen vet vem som drabbas. Det börjar alltid med en "oskyldig bantning".
Rätt som det är har man hamnat i den onda cirkeln av hetsätning.
Var och en kan ju sedan fundera över sina egna värderingar vad
det gäller vikt och utseende. Det DU säger och gör påverkar
andra. Föregå med gott exempel - banta inte!
Innehåll
Behandlingsställen
Idag finns det ganska många ställen som erbjuder
behandling för den här sortens problem. Som några exempel
i Stockholmsområdet kan nämnas Specialenheten för anorexi/bulimi
på Löwenströmska sjh, Embla-kliniken på S:t Görans
sjh, Specialmottagningen för ätstörningar på Danderyds
sjh samt Anorexi och bulimimottagningen på Huddinge sjh. För
närmare information titta i telefonkatalogens sidor om sjukvårdsupplysning
eller på Sthlms läns landstings hemsida www.sll.se
Innehåll
|