Hetsätning - 
en ond cirkel av mat och bantning
av Mia Oderman
 
 
 

Inledning

Vanliga reaktioner jag får när jag berättar att jag jobbat på ett behandlingshem för personer som lider av hetsätning är: Är de som skelett? Varför börjar man hetsäta?  Hur mycket kan de få i sig? Varför slutar de inte?  

Jag skulle med den här artikeln vilja sprida förståelse för de som drabbas samt kunskap om sjukdomen. Det kan vara svårt att förstå vilka krafter som ligger bakom hetsätning. Det tänker jag förklara. Först kommer jag berätta om sjukdomens historia, lite kort förklara skillnader mellan bulimi (hetsätning), BED (Binge Eating Disorder) och anorexi (självsvält), eftersom många inte vet skillnaden. Jag kommer även beskriva sjukdomstecken, vilka som drabbas och varför, samt hur man kan bli frisk. Sist kommer jag in på hur vi alla kan motverka spridandet av sjukdomen och ger tips om några behandlingsställen. 

Innehåll 
 

Historik

Bulimi är en relativt ny sjukdom. Den beskrivs inte som en egen sjukdomsdiagnos förrän 1979, till skillnad mot anorexi som beskrivs redan år 1686. Men redan under romarnas tid åt man stora mängder mat och kräktes sedan upp den för att kunna äta mer. Det finns även studier som visar att människor i svält hetsäter då de får tillgång till mat.  

Innehåll 

Vad är bulimi?

 
Bulimi tillhör gruppen ätstörningar. Där ingår även anorexi och BED (Binge Eating Disorder). Anorexi är samma sak som självsvält, man svälter sig och blir ofta underviktig. BED ( finns inget svenskt ord ) innebär att man hetsäter men inte kompenserar, dvs man gör sig inte av med det man hetätit, dessa personer är ofta kraftigt överviktiga. Den som lider av bulimi hetsäter, men kompenserar hetsätningen och är därigenom oftast normalviktig. Det sista gör det till en osynlig sjukdom, man kan inte se att någon har bulimi. 
Bulimi innebär att man har återkommande perioder av hetsätning. Under hetsätningsattacken har personen en känsla av brist på kontroll över ätandet. Personen kompenserar sitt ätande på ett eller flera sätt, antingen genom att kräkas, motionera överdrivet, använda avföringsmedel eller att ständigt banta. Personen är även överdrivet fixerad vid vikt och utseende.  

Innehåll 
 

Hur yttrar sig hetsätning?

 

Hur börjar man hetsäta?

Det börjar alltid med bantning (eller viktnedgång ) i någon form! Ca 50 procent av de som får bulimi har haft anorexi tidigare. När anorektikern börjar äta igen kan det slå över till bulimi istället.  

Varför hetsäter man?

Anledningen till att man hetsäter är att man är hungrig! Det är nämligen så att hetsätningen oftast sker på kvällen när man har "bantat" hela dagen.  
 

Hur kan en hetsätningsattack se ut?

Det är förstås individuellt hur en hetsätningsattack ser ut, men det finns en del gemensamma saker. Det är oftast livsmedel som innehåller mycket kolhydrater t.ex. pasta och choklad. Man väljer ofta livsmedel som är lätta att kräkas upp t.ex. glass och filmjölk. I samband med hetsätningen dricker hetsätaren ofta vatten, även det för att underlätta kräkningen. Men om man inte har pengar att handla för hetsäter man det som finns hemma i skåpen. Många har berättat hur det rört ihop en sockerkakssmet, eller hetsätit havregrynsgröt. Det mesta går att hetsäta när suget kommer. Många beskriver suget som "ett monster som tar dem i besittning" eller att inget kan hindra dem när de bestämt sig. En hetsätningsattack kan bestå av flera hetsätningar med kräkningar emellan, ibland kan den vara i flera timmar.  

För att ge en liten uppfattning om hur det kan se ut, kommer här ett exempel på en typisk dag för en hetsätare:  

07.00     2 koppar kaffe  
09.00     1 kopp kaffe  ( på jobbet)  
11.30     1 kopp kaffe, ½ wienerbröd    (alt. en liten sallad till lunch)  
14.15     1 äpple, 1 kopp kaffe  
17.15     1 liten chokladkaka ( kiosken utanför jobbet)  
18.00     1 kopp kaffe, smörgås med ost utan smör  
21.00     1 kopp kaffe  
22.00     HETSÄTNING:  
              2 liter glass  
              3 kanelbullar  
              2 bananer  
              ½ limpa med tjockt med smör  
              1 paket kakor  
              1 paket spagetti  
              1 liter filmjölk  
              massor av vatten  
              Kräktes  
              Somnade  

Innehåll  
 

Hur påverkas man?

Kroppsliga symtom

Till det vanligaste problemen hör tandskador. Det är inte ovanligt att tandläkaren är den första som misstänker bulimi och kan hjälpa personen att söka hjälp. Tandskadorna består av frätskador på tänderna p.g.a. av att magsyra från magsäcken kommer upp då man kräks. Den som hetsätit känner sig ofta "äcklig" efteråt och borstar tänderna vilket göra att tandskadorna blir värre p.g.a. att magsyran mjukar upp tandens emalj.  
Den som kräks mycket eller använder stora mängder av avföringsmedel kan råka ut för rubbningar i saltbalansen, vilket kan leda till yrsel och kramper.  
När man äter oregelbundet och pendlar mellan att hålla igen på maten, hetsäta och kräkas, ligger det nära till hands att man får problem med magen och tarmarna. Många känner sig uppsvullna ( ofta gaser i magen), man kan få magkatarr ( det svider i magen) eller man kan bli förstoppad.  
Menstruationsstörningar förekommer också, de blir oftast värre ju mindre man väger.  
  

Psykiska problem

Den som hetsäter har nästan alltid problem med sig själv. Det kan röra sig om allt från personliga svårigheter till mera besvärliga psykiska sjukdomar. Många är deprimerade, vilket innebär att man är nedstämd, känner sig värdelös, har svårt att sova, drabbas av ångest etc. Livet känns meningslöst. Det är inte ovanligt med självmordstankar.  
 

Sociala konsekvenser

Det kostar mycket pengar att hetsäta, ofta flera hundra kronor varje gång. Det leder till att många hetsätare har ekonomiska problem. En del börjar snatta, andra drar på sig stora kontokortskulder.  
Trots att bulimi blivit ett ganska välkänt problem så skäms många av dem som drabbats. Det är vanligt att man till varje pris försöker hemlighålla och dölja vad man håller på med. Jag har träffat tjejer som lyckats dölja sin sjukdom för sin familj eller partner i flera år. Man tar till lögner och undanflykter. Tiden krymper och räcker till slut inte till annat än hetsätningen, förberedelser och undanflykter. Ensamhet och isolering blir en följd. En del får svårt att klara sitt arbete eller sina studier.  

Innehåll 

Hetsätningens drivkraft

Hetsätning är en ond cirkel som är svår att ta sig ur på egen hand. Boven i dramat är viktfobin. En fobi är ju en överdriven rädsla för något där rädslan inte står i proportion till den eventuella faran. Den som lider av bulimi (eller anorexi) har viktfobi dvs personen har en skräck/rädsla för att vara eller bli tjock. Det spelar ingen roll hur lite man väger man kan aldrig få tillräckligt stort avstånd till "att bli tjock". Personen drivs hela tiden till att banta bättre, väga mindre, och blir aldrig nöjd. Den som nu hetsäter misslyckas ju hela tiden, till skillnad från den som lider av anorexi, och måste ju efter en hetsätningsattack banta ännu bättre. Vilket givetvis slutar med att man såsmåningom hetsäter igen.  
Personen sitter fast i ett ekorrhjul som består av bantning (kompensation) och hetsätning. Den som lider av bulimi har även en störd kroppsuppfattning dvs man känner sig tjock oavsett det verkliga förhållandet.  
 
Boven i dramat är viktfobin.

Innehåll 

Vilka drabbas och varför?

Det är oftast kvinnor i åldersgruppen 13-35 år, endast ca 5% är män. Sjukdomen debuterar vanligen i 18-19 årsåldern. Det är inga speciella socialgrupper i samhället som drabbas, kan vara vem som helst. En del studier visar att vissa människor har lättare fastna i sjukdomen om de börjar banta, men man kan inte säga vad det beror på. Det börjar alltid med bantning och viktnedgång. Vanligen börjar man banta för att man gått upp i vikt eller p.g.a. att någon sagt att man är tjock. Bantningen kan även ha utlösts av en kris t.ex. en pojkvän som gör slut. Krisen kan även vara föräldrar som skiljer sig, arbetslöshet, eller att flytta hemifrån.  
Det är inte ovanligt att man varit utomlands som au-pair och när man kommer hem har man gått upp några kilo. Omgivningen ser detta och kommenterar det. Ofta har man dålig självkänsla dvs dåligt självförtroende, kanske funderar man på vem man är och vad man vill, vilket är vanligt i den åldern. Samtidigt ska man flytta hemifrån och laga sin egen mat…  
Skönhetsidealen i samhället är också en orsak till de här problemen. Sedan 60-talet har idealvikten för modeller sjunkit kraftigt. Idag uppfyller många modeller kriterierna (krav för att ställa sjukdomsdiagnosen) för anorexi! Många som lider av ätstörningar tycker själva att de blivit påverkade av reklamen. Den riktar sig ofta till ungdomar och anspelar mycket på utseende.  

Innehåll 
  

Hur blir man frisk?

Man måste lära sig äta igen! Man måste sluta banta och börja äta för att sluta hetsäta. Detta brukar ge det flesta hetsätare kalla kårer längs ryggen. "Om jag äter mer kommer jag ju att bli ännu tjockare", tänker hetsätaren. Så fungerar det alltså inte. Den största anledningen till att man hetsäter är att man är  hungrig, även om det kan finnas andra saker som utlöser en hetsätningsattack. För den som hetsätit en längre tid har det ofta blivit ett sätt att döva känslor, man hetsäter när man är ledsen, besviken, ensam etc. Men hunger är det vanligaste hetsätningsorsaken. 
Hänglås på kylskåpet är ingen bra lösning.

  
Om man börjar äta regelbundet igen så kommer inte kroppen att ha behov av näring i samma utsträckning. Äter man så får ju kroppen det den behöver. När man hetsäter så hetsäter man ofta det som kroppen har brist på, nämligen kolhydrater. Det är ingen slump att många hetsäter t.ex. pasta. Hetsätaren tappar efter ett tag känslan av hunger och mättnad. Men börjar man äta regelbundet igen kommer det tillbaka, man kan behöva hjälp att lära sig känna igen de olika känslorna igen.  
Förutom konkret matbehandling behöver den drabbade ofta en stödkontakt, någon att prata med. Det kan ju vara så att det som utlöste sjukdomen var en kris som man inte bearbetat. Ofta behöver man hjälp att bygga upp självförtroendet igen. En del har allvarligare psykiska besvär och behöver hjälp för det. Kanske har man varit utsatt för sexuella övergrepp, eller andra svåra upplevelser dödsfall etc. Den som är deprimerad behöver behandling mot depressionen, ofta medicin. De allra flesta hetsätare blir friska, oavsett vilken behandlingshjälp man får. Den del tillfrisknar av sig själva.  

Innehåll 
 

Förebygga?!

Går det kan man undrar? Jag anser att det gör det. Till exempel borde inga ungdomar tillåtas att banta för ingen vet vem som drabbas. Det börjar alltid med en "oskyldig bantning". Rätt som det är har man hamnat i den onda cirkeln av hetsätning. Var och en kan ju sedan fundera över sina egna värderingar vad det gäller vikt och utseende. Det DU säger och gör påverkar andra. Föregå med gott exempel - banta inte!  

Innehåll 
  

Behandlingsställen

Idag finns det ganska många ställen som erbjuder behandling för den här sortens problem. Som några exempel i Stockholmsområdet kan nämnas Specialenheten för anorexi/bulimi på Löwenströmska sjh, Embla-kliniken på S:t Görans sjh, Specialmottagningen för ätstörningar på Danderyds sjh samt Anorexi och bulimimottagningen på Huddinge sjh. För närmare information titta i telefonkatalogens sidor om sjukvårdsupplysning eller på Sthlms läns landstings hemsida www.sll.se 

Innehåll